Skinnskatteberg

Erik Enocksson gjorde det fantastiska soundtracket till Jesper Granslandts film "Farväl Falkenberg". Det var vindpinad och avskalad instrumentalmusik där knaster och omgivningens brus blir viktiga element, sällan har jag känt att filmmusik varit mer passande än i "Farväl Falkenberg". I år gjorde Enocksson sitt första album, "With its dark tail curled ’round the garage" där han också sjunger sina låtar. Där är det istället hans röst som står i centrum och de sparsamma arrangemangen bara ramar in det hela. Men det är lika hjärtskärande vackert som i "Farväl Falkenberg".

Tillsammans med Jesper Granslandt har Erik gjort en ny film med namnet "Skinnskatteberg" som har premiär i dagarna. Det är en halvtimmes konsertfilm där han spelar ute i västmanländska skogarna, från gryning till kväll med tramporgeln nersjunken i mossan och en kör inkilad mellan några träd. Det är också hans sista liveframträdande då han bestämt sig för att sluta framför låtar live, vad hade kunnat var ett bättre slut än en konsert mitt i skogen?